Jag håller på att röja och rensa i det gamla huset och hittade då en bok som min morfar hade. När jag slog upp den fanns hans näsduk kvar i den som bokmärke för var han skulle börja läsa. (jo den är ren!)
Helt plötsligt förflyttas jag bakåt i tiden och är sådär sex-sju år. Varje kväll kokade morfar världens godaste välling med russin i. Jag åt välling med min speciella sked, som han tillverkat av trä. Undrar var den är? När vi ätit färdigt läste han en berättelse för mig ur just den här boken.
Morfar var mycket religiös och jag tror han hoppades att dessa berättelser
skulle påverka mig i den riktningen. Så blev det nu inte, men det varma minnet av morfar finns kvar. Han var precis så snäll som han ser ut på det här kortet.
